sk. upplevelsebakfull eller slutkörd
Jag har vabbat i ungefär 2 veckor, det tär ungefär 10 gånger mer än när man är fullt frisk.Jag orkar inte vabba en vecka utan att jag krashar, och igår hade jag en dag där kvällen slutade med panikångest. Idag är en dag där det egentligen handlara om att ta igen sig för att ens komma ur skiten som blev igår.
Vi har lämnat ifrån oss barnen till farmor och farfar idag för dom skulle till junibacken, och vi passade på att lämna ifrån oss hunden några timmar och åkte till Täbycentrum för att handla julklappar. INTE det smartaste för min del, jag hade egentligen inte orken till att gå i ett centrum med massor av folk och intryck. Ikväll ska vi dessutom på Carolas julshow, så jag ser inte fram emot morgondagen när jag ska ta mig ur det med.
Jag brukar inte gå ner mig varken höst eller vintertid och jag kämpar så in i norden att inte gå ner mig med denna utmattningssyndrom och sen mörkret på det. Jag försöker att njuta av julbelysning och dekorationer och när solen kommer, men det är tufft. Jag är så less på att kämpa,att inte bara naturligt kunna tycka att det är skönt när det regnar ute eller att det är mysigt när det blir mörkt för då ser man alla lampor bättre, nu måste jag i princip säga till mig själv att "det här gillar du, det här har du alltid tyckt att det är mysigt" och jag får fram dom känslorna en stund men sen dippar man igen.
Just nu vet jag inte om jag ska göra något eller gå och sova en stund, stressen över att gå och sova är att det kommer att bli stressigt innan vi ska åka iväg för det blir det alltid då min sambo aldrig har koll på klockan och knappt sig själv (som sover i soffan just nu).Allt känns jobbigt och jag vill nästan gå på julshowen själv faktiskt...
