mamma, jobb och studier
God kväll, idag skrev jag slutprov Pedagogiska teorier och praktiker och kliver nu in i näst sista kursen. Det börjar tära lite på orken nu, jag har studerat sen i Januari 2018 och är väl rätt tacksam över att jag valde att studera något som inte sträcker sig över så lång tid. Mina studier är klara i April 2019.
Trots att jag studerar på deltid så tar det en del ork att sätta sig att plugga på kvällarna, först jobbar jag och sen hämtar på förskola sen är det matlagning och sen nattning och sen plugg... Jag slutar jobba relativt tidigt på dagarna men har inte möjlighet att plugga när jag kommer hem eftersom jag hämtar på förskolan och det går inte att plugga när lillen springer runt hemma, antingen gör han allt han inte får för att han tror att jag inte ser eller så vill han vara med och trycka på datorn... Jag har försökt ett antal gånger och har nu gett upp.
Jag skulle vilja ha lite support från min sambo också, ett lycka till innan prov eller att han tar en nattning fast lillen vill bli nattad av mig så jag kan få komma igång och plugga tidigare men det är det lite sådär med. Skulle uppskatta om han kunde åka iväg med lillen bara ett par timmar typ på helgen så jag kan plugga men det är ju jag som i stort sett alltid har lillen och ser till att mat och mellis och vila och underhållning sker... Jag börjar känna mig ganska mör, för utöver studier och hämtningar och lämningar på förskolan så är det jag som ser till att det skrivs matlistor och att vi kommer iväg och handlar och att det lagas mat och att lillen har kläder att ha på sig och att det finns lakan och handdukar tillgänligt. Jag har försökt att släppa saker men det händer ingenting och då blir det ändå jag som får ta hand om det till slut i alla fall, vänner frågar hur jag orkar och helt ärligt jag vet inte. Det går på autopilot tror jag, att man bara kör för att man orkar inte ta fighten hela tiden. Och mitt i allt detta går vi disskutioner om att skaffa ett barn till, min stora fråga där är egentligen orkar jag det? det hände ju inget med första barnet så vad gör att det skulle göras en förändring med andra? Inte en blekaste aning...
Det kan kännas tungt vilket det är, jag vet inte hur jag ska göra en förändring för det känns som att jag har provat allt. Jag vet inte om jag nått min kulmen eller om jag bara har ett sjunk nu men just nu känns det rätt tungt, ska bli skönt att jobba i morgon och sen sluta tidigt och hitta på något med lillen efter jobbet tror jag så får vi se hur vi tacklar helgen.
Det kan kännas tungt vilket det är, jag vet inte hur jag ska göra en förändring för det känns som att jag har provat allt. Jag vet inte om jag nått min kulmen eller om jag bara har ett sjunk nu men just nu känns det rätt tungt, ska bli skönt att jobba i morgon och sen sluta tidigt och hitta på något med lillen efter jobbet tror jag så får vi se hur vi tacklar helgen.
