Vägen tillbaka, hur gör man?
Första dagen tillbaka på jobbet efter julledigt, jag skulle inte beskriva denna ledighet sol lugn och ro utan snarare utmattade och turbulent.
Men i alla fall, dag ett på jobbet. Planeringsdag. Jag var med på sista halvan av dagen eftersom jag är sjukskriven på 50 % just nu. Det var väldigt mycket intryck, även om det inte är några barn där men det kändes som att min hjärna gick på högvarv heeeela tiden. Det blev som ett inre krig i att du lyssnar så mycket du orkar blandat med jag måste! Komma med något och tillföra något. Man kan ju tro att jag borde ha kommit något längre i steget i att inte känna att jag MÅSTE prestera i allt jag gör, jag kämpar med den dagligen. Att jag måste gå ut på promenad och motionera blandat med nej det räcker faktiskt att gå ut med hunden...
Det är så otroligt provocerande, jag vet hur jag borde tänka och bete mig men huvudet säger äsch bara att köra på det går lite till.
Så en summering av mina tankar kring att börja jobba när huvudet är så fucked, jag är totalt livrädd för att falla tillbaka till noll att misslyckas med vägen tillbaka.
