Lifeoffia.blogg.se

Slutspurten nu, Sover som en kratta pga av att det värker i rygg, höfter och bäcken samt stressen för att förlossningen skulle dra igång innan (om) vi får en igångsättning. Varje gång jag vaknar med förvärkar så går pulsen upp och stressen över att det ska dra igång när jag är själv med Milo, börjar gå igenom i huvudet hur jag ska lösa det med barnpassning och hur jag ska ta mig till förlossningen och hinner Filip hem eller inte.

 

På onsdag ska vi träffa en förlossningsläkare och prata om jag ska få en igångsättning istället för att vänta på att det ska dra igång av sig själv, det är blandade känslor med det. Om man tittar på den största fördelen så är ju det att jag  kommer att vara på sjukhuset när allt drar igång och inte hemma och inte vet hur lång eller kort tid det kommer att ta från första värk till att bebisen är ute. Med Milo tog det 3 timmar från första värk och då gick det igång med 3 minuter mellan värkarna på en gång, inga förkänningar ingenting. 

Frågan är ju bara vad gör vi om läkaren säger att nej det behövs inte, då får jag panik typ. Vi pratade om att Filip skulle vara hemma under en vecka kring bf, för att vara hemma. Men det kan ju lika gärna dra igång innan det eller efter det och då är han ju hemma i "onödan". 

Det återstår att se hur det blir, min barnmorska sa att det kan lika gärna vara så beronde på om jag är öppen något att man kan få en igångsättning redan dagen efter. Vore ju roligt/skönt om man hade en bebis innan denna vecka är slut. 

 

Babyskyddet är i alla fall i bilen och BB väskan är packad med det som kan tänkas behövas om det blir en längre vistelse på sjukhuset och vi inte kan åka hem samma dag. Hade tänkt att jag skulle köpa godis eller nått att ha med mig till efter förlossningen men vi får se om det blir så, gick ju helt okej efter Milos och dessutom kan jag ju skicka Filip att gå iväg och köpa något i så fall precis som han fick göra efter att vi fått Milo.

Vi har även planerat att vi ska storhandla senast i morgon för veckan ut så vi inte behöver göra det när bebben har kommit så man kan vara hemma och landa och ta det lugnt hela familjen. 

 

Ja det är mycket blandade känslor, jag är otroligt förväntans full samtidigt som att jag är ganska nervös. Inte för själva förlossningen dock, det gör ont som fan men man har gjort det en gång innan så får väl se om det blir en vanligt förlossning eller sugklocka denna gång också. Ja mycket som snurrar i huvudet just nu och har väl ganska lite fokus i allt jag gör. Inte ens maten smakar som den brukar fast man gjort rätterna typ 100 gånger.