Corona
God kväll,
Det här med corona eller covid-19. jag vet inte riktigt vart jag ställer mig i det. Jag tycker att det är jätte hemskt att det dykt upp och att folk dör av det, men samtidigt så är det ju faktiskt folk som dör i vanliga influensan och att många smittas och att det går fort är ju också stressande samtidigt som att det är otroligt många som får milda symptom så varför denna stress? var hemma, var sjuk och få en viss imunitet emot det viruset är inte det bättre egentligen att folk åker på det? inte riskgrupper och mindre barn men vuxna som är friska. på så vis så lär ju smittan stanna upp eftersom fler blir imuna mot det. Kommer säkert någon att läsa detta och gå i taket men men.
Jag är inte jätte rädd för att åka på det själv, men jag är däremot rädd för att barnen ska åka på det för att man själv skulle bära hem det. Även om jag hört (sen om det är sant eller inte?) Att barn får mildare symptom, jag har ju en son i förskoleålder som då har ett väldigt aktivt imunförsvar så det känns som att han skulle klara det ganska bra om han nu inte redan haft det den vändan han var skit förkyld och fick någon hemsk hosta innan det egentligen bröt ut ordentligt bland folk, det lär vi nog inte få veta. Men lillan är jag nästintill livrädd för att hon skulle få det, att vi som föräldrar skulle utsätta henne för det, om vi får milda symptom exempelvis från Ica eller om min sambo som fortfarande jobbar skulle dra hem det. Jag och ungarna vistas knappt utanför tomten, vi går till lekplatsen ibland och den är alltid tom när vi är där, vilket jag faktiskt blir lättad över.
Jag har känt att det förstorades upp så otroligt och spädes på via sociala medier och även på nyheterna, så i början tyckte jag att man oroade sig i onödan och idag är jag fortfarande inte rädd för det. Hade jag inte haft barn hade jag inte brytt mig förmodligen. Jag märker dock att när jag är iväg och handlar då jag och min sambo åker varannan gång och utan barn, Milo har följt med någongång ibland annars åker vi alltid själva. Så upptäckte jag att jag faktiskt håller mer avstånd till människorna i butiken, jag får kalla kårar när någon hostar även om man faktiskt kan hosta av så otroligt många andra anledningar. Jag åker helst inte iväg med barnen, inte ens ner till vårat centrum här nere och då är det aldrig mycket folk i det centrumet. Hitills så går det bra att vara hemma så mycket som vi är, Milo är jätte nöjd med att få leka med grannen och gå till en lekpark ibland, baka, måla med vattenfärger eller bara då bygga lego och titta på tv. Jag är även ganska tacksam över att det bröt ut nu under våren när det är ljust och börjar bli varmare än om det skulle kommit under hösten och man ska börja stänga in sig för att det är för tråkigt väder att gå ut.
Jag vet som sagt inte riktigt vart jag står i denna corona pandemi, jag är rädd men ändå inte kan man väl sammanfatta det som antar jag.
